| Stora platta TV-apparater och inspelningsbara DVD-spelare är populära nu. De kostar ofta ganska mycket. För en del apparater kan man slå ut investeringen på ca 10 år men för andra får man räkna med bara ett par års användning innan det är dags att byta dem. | Och det är stor skillnad. Nedan ger jag råd om vad man skall titta efter för att få en modell som kan användas länge. Först lite bakgrund, sedan längst ner kommer några viktiga råd. |
|
Vanlig digital TV (SD-TV, Standard Definition TV) såväl
som DVD-skivor har i Europa en upplösning på 720*576 pixlar
(576 rader med 720 bildpunkter per rad). I USA och Japan har
de 720*480 pixlar. En annan skillnad är att i Europa
uppdateras bilden 50 ggr per sekund, medan i övriga världen
görs det 60 ggr per sekund (bildfrekvens och strömfrekvens
måste vara lika, det skulle annars ge flimmer vid inspelning
i lampljus).
I Japan, Korea, Kina, Australien och USA har det sedan en del år också funnits HD-TV (High Definition TV, på svenska högupplösnings-tv eller "skarp-TV"). HDTV har nu även kommit till Europa. |
Det finns två upplösningar som används
omväxlande, samma för hela världen: 1920*1080 resp.
1280*720. Dock finns både 50 Hz och 60 Hz uppdatering av
samma orsak som ovan. Ofta skrivs det som 1920*1080i/25
1920*1080i/30, 1280*720p/50 och 1280*720p/60. "i" står för
interlaced, d.v.s. först ritas alla udda rader och sedan
alla jämna rader. "p" står för progressive, d.v.s. alla
raderna ritas i ett svep. Interlaced har fördelen att man för
bilder med liten rörelse kan få större upplösning medan
progressive ger bättre skärpa vid snabb rörelse,
t.ex sportutsändningar.
De flesta HDTV-utsändningar har också mångkanalljud (surround sound), vanligen 5.1-ljud (d.v.s. 6 kanaler) men fler kanaler är möjliga. |
HD-TV sänds alltid som bredbild där förhållandet mellan bredd
och höjd är 16:9. SD-TV hade tidigare förhållandet 4:3 men har
nu mer och mer också gått över till 16:9.
|
I båda SD-varianterna är
det 720 pixlar per rad
(egentligen
702)
men de utsända pixlarna visas med olika avstånd mellan dem.
|
| I Europa startade en HDTV-kanal i början av 2004, den heter HD1 och sänds av Euro1080. SVT har gjort testsändningar under 2005. ProSieben i Tyskland började under 2005 att sända filmer i okrypterad HDTV. Redan 2006 fanns det många HDTV-kanaler: HD1 och HD-2/HD-5 från Belgien, TPS Star och Canal+ i Frankrike, tre Premier-kanaler, Sat-1, Pro-7 och Anixe HD i Tyskland, Sky-HD med flera kanaler och BBC i England, två Sky Italia-kanaler i Italien och i Norden startar Canal Digital och Comhem var sin HDTV-kanal. De flesta av dessa kanaler går via satellit och parabol, några går via kabel-TV. Och beroende på hur SVT:s tester går kanske det även kan komma till marksänd TV (verkar ha gått bra, VM kom i HDTV! Och det blev gratis för marknätet. Endast en del av landet kunde se det (Västerås, Uppsala, Stockholm och Visby), brist på frekvenser sätter stopp i väntan på nedsläckning av det analoga nätet.). Övriga kunde se det på satellitkanalen SVT-HD/TV4-HD via CanalDigitals MPEG-4 HD-box. Canal Digitals HD-paket hade från 1 nov 2006 ha 4 HD-kanaler och ökar till 10 st sommaren 2007. Redan i jan 2007 utökas innehållet med mycket sport och fler filmer. ComHem startade med samma 4 HD-kanaler från 12 dec 2006 på vissa orter och från mitten av jan 2007 alla Comhem-användare utom tidigare UPC-kunder. Och från februari 2008 börjar Viasat också att sända HDTV, i början med 3 kanaler och fler efterhand. En del av Viasats HD-kanaler kommer också i ComHems utbud. I Norden kommer Danmarks DR HD den 1 nov 2009 bli första HD-kanalen som sänds i marknätet och täcker hela landet. |
Det stora genombrottet för HDTV bland allmänheten efter
VM i fotboll i Tyskland 2006 blev OS i Kina 2008.
Via marknätet finns det plats för max 8 HDTV-kanaler inom överskådlig tid
(4 av dessa via VHF-bandet som kräver mycket större antenn än UHF).
År 2007 kommer det att finnas möjlighet för
mer än 35 HDTV-kanaler via satellit för Norden. Antalet möjliga
HDTV-kanaler via kabel-TV ligger troligen mellan dessa värden.
På sikt kommer HDTV via bredband att kunna ha hur många kanaler som helst.
Första internetleverantör i Norden med HDTV över bredband är ComX i Danmark,
som nu startar med att
sända CANAL+ Film HD med 20 Mbit/s. Canal Digital kommer under 2008
att starta
HDTV över bredband i ett flertal nät i Sverige.
Redan nu kan man se film på DVD-ROM med HD-upplösning på en PC och vissa DVD-spelare. Vid årsskiftet 2006/2007 kom spelare för HD-DVD och BluRay, som båda har den högsta HD-kvaliteten man kan få. Här finns recension av HD-skivor: DVDTown.com. Och här några ställen att köpa HD-skivor: AxelMusic, Amazon.com, DVDSverige.com, DiscShop.se, Swedisc, Ginza.se, MegaStore.se, Webhallen. Några nyhetskällor för digital-TV och HDTV: HDTV Magazine, Min hembio, Engadget HD, Component, HDTV UK, Digitalt TV, Allt om HDTV, HDTV Total, DigitalVideo, ElektronikBranschen, SVT HDTV. |
| Glädjande nyhet från SDS 060527: "Mitt i sommaren, från 11 juli, startar SVT en ny kanal för sändningar i hd-kvalitet. Drama, långfilmer och allt annat som är producerat med den högre upplösningen, bland annat en stor del av de amerikanska inköpen, kommer att sändas via satellit i kanalen SVT-HD. | Under fotbolls-VM sänder SVT och TV4 gemensamt i en hd-kanal via satellit som distribueras av Canal Digital. När fotbollen är slut tar SVT över kanalen. Allt som sänds i de ordinarie kanalerna SVT1 och SVT2 som är producerat i hd-kvalitet kommer då att sändas parallellt i den nya kanalen. Totalt rör det sig om 300-400 timmar om året." |
| Nåja, det gick till den 16 augusti innan någon sändning på SVT HD kom igång efter VM, de sände Figaros bröllop. Men inte förrän den 20 oktober kom det igång på riktigt. | Här är en tablå över vad och när SVT HD kommer att sända våren 2008. Än så länge är det glest mellan SVT:s HD-program, men det har blivit en aning bättre när SVT Väst HDTV-hus kommit igång med lite olika produktioner. |
| Recension av SVT 50 år via SVT-HD: Vilken besvikelse. Har aldrig sett någon annan HD-kanal med så dålig teknisk kvalitet. TV-kamerorna som används brusar otroligt mycket. Det är heller inte ett snällt brus (okorrelerat, gauss-fördelat), utan ett som ger obehaglig bild (grannpixelkorrelerat). Folk ser ut som sandpapper i ansiktena, mörka kostymer snöar, mm. Bruset överanstränger även encodern, så att man ser artefakter typ mosaikmönster och annat, något man aldrig brukar se på HD-kanaler (men väl SD-kanaler). När man tittar på HD-kanalerna HD-1/HD-2/HD-5/EXQI så är bilden så otroligt bra, både beträffande upplösning (1920*1080) och klar och brusfri bild, att det känns som att titta på verkligheten. En riktig WOW-känsla. Även Discovery-HD och Voom-HD ger ofta WOW-känsla. SVT-HD har bara upplösningen 1280*720 och bruset i bilden gör att det är mycket långt ifrån någon WOW-känsla. |
Bellman-avsnittet i HD-slingan har också otroligt mycket brus.
Trodde det var ett tillfälligt misslyckande, men när det nu
även återkommer på festutsändningen så bådar det inte gott.
Snälla SVT, byt kameror, det finns ju bevisligen bra sådana!
SVT har informerat mig att man gjorde några tekniska misstag och att nästa live event skall se mycket bättre ut. Men de säger också: "Många av de redan producerade Drama-produktionerna kommer du att bli missnöjd med - Super16 och inte 35-film ger för mycket grain. Om HD-video använts har vissa fotografer/regissörer fått för sig att brus ger mer film känsla - vansinne." |
| Det är stor skillnad i bildkvalitet mellan SD-TV och HD-TV. Den förra har 0,4 Mpixel och den senare 2 Mpixel, d.v.s. fem gånger så många bildpunkter. Bilder tagna med en digitalkamera kan med gott resultat visas på en HDTV-skärm. Den som försökt att ansluta en dator till sin TV har funnit att texten blir nästan oläslig, men på en HDTV blir texten skarp. Natur med löv och gräs ser mer verkligt ut, den lilla pucken i ishockey syns lättare, mm. Vanligen sänds också HDTV med tillräcklig bandbredd för att det inte skall bli synliga kompressionsfel, detta i motsats till SD-TV där för låg bandbredd ofta ger en pixlig ful bild. |
Har man en gång sett HDTV vill man inte ha annat :-)
|
| HDTV har hittills använt uteslutande MPEG-2-algoritm för komprimeringen (samma som för DVD-skivor och SD-TV). Men i Europa håller man på att gå över till H.264 (även kallat AVC och MPEG-4 part 10) eller VC-1 ( relativt lika), effektivare algoritmer baserade på MPEG-4. Det gör att HDTV inte behöver ta så mycket mer plats i etern än vanlig TV, ner till 5,5 Mb/s för direktutsändning har demonstrerats och för lagrat material ner till 1,8 Mb/s. En annan firma hävdar att de klarar 3 Mb/s vid direktutsändning av HDTV nu och tror de kommer att klara 1,5 Mb/s i framtiden. Det visar metodens möjligheter, men med rimlig teknik i dagens läge krävs dock c:a 15 Mb/s för god kvalitet i direktutsänd HDTV. MPEG-4-komprimering klarar inte bara lägre bandbredd, den kan dessutom hantera knepiga fall, som snabba panoreringar, fade-to-black och skarpa kanter, mycket bättre än MPEG-2 som i dessa fall ofta ger fula störningar i bilden. I Sverige funderar man på att helt gå över till denna standard för marknätet (hoppas man även väljer DVB-T2 då). | För satellitkommunikation har man introducerat en effektivare sändningsteknik: DVB-S2 som ger mer än 30 % större bandbredd. Det kommer också en mer än 50 % effektivare variant av marksänd TV, DVB-T2, planerad sändningsstart i UK år 2009 med fokus på HDTV. Standarden har testats med lyckat resultat. Fyra HDTV-kanaler med tillsammans 36 Mb/s får plats per MUX. För Sverige föreslår Teracom att tester med DVB-T2 inleds under 2010. Radio- och TV-verket har nu en strategi för marksänd TV där man stegvis övergår till DVB-T2 med start 2010. Tysk DVB-T2 kommer 2014. Även DVB-C2 för kabel-TV är på gång. I USA kommer de flesta HDTV-kanalerna att gå över till komprimering med MPEG-4 medan deras teknik för marksänd HDTV förblir ATSC/QAM (ej kompatiblel med europas DVB-T). I Japan, och snart även sydamerika, använder marksänd TV standarden ISDB-T och i Kina har man nu bestämt sig för sin egen DMB-T/H. MPEG-4-komprimering kommer också att ge möjlighet för fler nät att distribuera TV över bredband. |
|
De flesta av dagens TV-apparater har bara mottagare för
analog TV. Vill man titta på digital TV behövs då en
konverter, kallad Set Top Box (STB) eftersom man oftast
ställer den ovanpå TV:n.
Det finns fyra varianter av digital STB:
De analoga marksända TV-utsändningarna i Sverige släcktes år 2007. Har man kabel-TV kan man fortsätta att använda en analog TV den vägen. Annars behövs en STB eller inbyggd digital mottagare. |
Det börjar komma STB med inbyggd hårddisk som gör att man kan spela in ett program för att se det vid ett senare tillfälle. En del har dubbel mottagare, så att man kan spela in ett program och samtidigt titta på ett annat (om det är via satellit kräver det att parabolens LNB:er har dubbel anslutning, t.ex. som den här). Se även avsnittet om inspelning nedan. Majoriteten av digitala utsändningar är krypterade och kräver abonnemang för att kunna ses. Då måste mottagaren ha möjlighet att läsa smartkort. Det finns ett flertal olika krypteringssystem, t.ex. har Viasat och Canal Digital olika system, så mottagaren kan behöva ha flera kortplatser. Störst flexibilitet får man om mottagaren har flera s.k. CI-fack för att ansluta CAM-moduler. Vilken CAM-modul man sen sticker in beror på vilket krypteringssystem man behöver. HD-1 använder Irdeto, Canal Digital har Conax, Viasat har Videoguard/NDS, etc. I CAM-modulerna sticker man sen i smartkorten, som definierar vilka kanaler man har prenumererat på. |
|
| |
|
Via en Europa-parabol kan man dock ta emot c:a 1000
TV-kanaler som är fria. Där finns många fria kanaler som man via
kabel-TV måste betala för, t.ex. CNN, BBC World och TravelChannel.
TerraNOVA (fri) tycker jag är bättre än Animal Planet
(betalkanal), samma typ av program men inga reklamavbrott
inne i programmen. Mer än 10
fria sportkanaler. Och många av de tyska kanalerna är det en fröjd att
titta på.
Europaparabolen har fyra st LNB:er (huvud som omvandlar den trådlösa radiosignalen till en elektrisk signal i en kabel), en för vardera av satelliterna Thor, Sirius, Hotbird och Astra-1. LNB:er finns som single, twin eller quad beroende hur många mottagare man skall kunna ansluta. Dessutom behöver man en 4-vägs DiSEqC-switch per mottagare.
Med en Europaparabol kan man komma åt många HDTV-kanaler. KingOfSat har en websida med samtliga HDTV-kanaler via satellit i Europa. Data om ännu fler satelliter finns hos Lyngsat. Linowsat har en sida med bandbredden på HDTV-kanalerna, ett mått på kvaliteten. IDG har en praktisk HDTV-tablå över vad som sänds på de olika kanalerna.
|
Vill man ta emot 5 - 14 satellitpositioner bör man satsa på en
Wave Frontier Toroidal 90.
Den har flera fokus utefter en linje. Men eftersom
satelliterna ligger på en ellips,
så får man bättre signal på LNB:erna längst ut om man
böjer upp LNB-bommen ett par cm
med en ståltråd. Använd
Eniro (byt till decimal visning) för att ta reda på var du är och mata sedan in dessa
koordinater i
denna WaveFrontier-kalkylator, så blir det enkelt att ställa in
parabol och LNB:er. Gör därefter finjustering av varje LNB genom att förskjuta den
i sidled och längdled för högsta signalstyrka, sedan för högsta signalkvalitet
genom att rotera den. Upprepa justeringen en gång.
Denna parabol ger möjlighet att ta emot ytterligare HD-kanaler. Bästa LNB är Sharp F1 Low Noise 0.16 dB, mer prisvärda är MTI Blue Line 0.2db. Har man flera mottagare är QUAD- eller TWIN-modell lämplig. Som switch rekommenderas SatConn DiSEqC-Schalter 10/1, den kan ansluta upp till 10 LNB:er och beskrivs kort här. Man behöver en sådan switch per mottagare (upp till 4 st om man har QUAD LNB:er). Den sparar in många switchar jämfört med en traditionell multi-LNB-lösning (en 10/1-switch ersätter 4 st 4/1-switchar). De flesta mottagare kan normalt ej hantera fler än 4 LNB:er (DiSEqC ver 1.0), men denna switch kan även emulera en motorstyrd parabol, och då kan de flesta mottagare som stöder motorstyrning (DiSEqC ver 1.2) hantera alla 10 LNB:er. Med Programmer für SatConn DiSEqC 10/1 kan man ställa in switchen för olika typ av DiSEqC-protokoll, t.ex. DiSEqC ver 1.1, vilket om mottagaren kan hantera det ger enklare inställning och sökning. För upp till 8 LNB:er rekommenderas i stället switch Digiality 8/1. För upp till 16 LNB:er finns EMP_Centauri S16/1PCP-W3. |
För mottagning av Europeisk HDTV fanns fram till våren 2006 bortsett från HTPC-lösningar bara mottagare från
Quali-TV och
Grundig
att tillgå och de klarar bara MPEG-2-komprimerad
sändning.
Hösten 2005 väntades från flera tillverkare nya mottagare som
också skulle klara MPEG-4-komprimerade sändningar och DVB-S2.
|
De blev dock
försenade, de första kom jan-mar 2006 och fortfarande i juni var det
en bristvara. Först våren 2007 har det kommit ordentligt utbud.
Håll utkik efter
HD-TV-märkningen (se logo till vänster och höger).
Från hösten 2007 kommer det nu HDTV-mottagare som kan spela in till hårddisk.
Här är några av de nya och kommande mottagarna:
|
Minirecension av CanalDigitals MPEG-4 HDTV-box gjord av Sagem | |||
Positivt:
|
Negativt:
| ||
| |||
| Sammanfattningsvis kan sägas att programvaran nu är väldigt primitiv. Jag hoppas det släpps fler förbättringar (ett par smärre har släppts). Men det verkar inte som Sagem lyckas få någon rätsida på den här boxen. CanalDigitals nya HDD-HD-box, med hårddisk, är aningen bättre. Men den har störande fläktljud, är buggig och kan bara ta emot satelliten Thor. Topfield eller Vantage är bättre val. | |||
| Beträffande MPEG-4 är det imponerande att det ser så bra ut redan i första generationen. | Problemen som MPEG-2 har med "mosquito noise" runt skarpa kanter och mosaikrutor vid snabba panoreringar har jag ej sett alls på SVT HD. |
Minirecension av Topfield TF7700HSCI | |||
| |||
Positivt:
|
Negativt:
| ||
| Till min förvåning gick det att flytta CanalDigital-kortet från HD-boxen till en vanlig Dual-CA Conax/Irdeto-CAM i Topfielden (trodde kortet var parat ihop med HD-boxen). För att se Euro1080 krävs förutom deras kort en CA för MPEG-4. |
Ett gammalt utgånget CanalDigital-kort
sitter nu i HD-boxen för att jag skall kunna använda den för
mottagning av marknätets fria kanaler.
På väg är Topfield TF7700HDPVR som kan spela in HD-program till en intern hårddisk. Än så länge är den dock väl buggig. | ||
Minirecension av Vantage HD 7100S | |||
| |||
Positivt:
|
Negativt:
| ||
| Även till Vantagen gick det att flytta CanalDigital-kortet från HD-boxen (Vantage behöver ingen CAM-modul för detta). För att se Euro1080 krävs förutom deras kort en CA för MPEG-4. | Finns även modellerna Vantage HD 7100TS och Vantage HD 7100C. Den förra kan ta emot HDTV via marksänt och satellit, den senare via kabel-TV (kan ej användas till ComHem). Det finns också Vantage HD 8000S Twin PVR. Den kan ta emot HDTV via satellit, har inbyggd hårdisk och man kan spela in och titta på helt olika kanaler. På väg är 8000TS som även har mottagare för marknätet samt 8000C för kabel-TV. | ||
|
Om man vill spela in TV-program har länge VHS-bandspelare
varit allenarådande. VHS har också varit det dominerande
hyrfilmsformatet, men nu har DVD tagit över. Det är
bekvämt att ersätta en VHS-bandspelare med en DVD-inspelare
med hårddisk. Man spelar normalt in på hårddisken
först. Senare tittar man på programmet. Är det bra
kopierar man det till inspelningsbar DVD-skiva (då kan man
passa på att redigera bort reklampauserna). I motsats till
en bandspelare kan man börja titta på inspelningen redan
innan den avslutats. Man kan på flera modeller ha löpande
inspelning och efteråt bestämma vad som man verkligen velat
spela in.
En DVD-skiva rymmer 4,7 GB vilket ger ca 2 timmar SD-video med mycket hög kvalitet. Nöjer man sig med VHS-kvalitet ryms 8-20 timmar. Det finns också dual-layer skivor som rymmer 9 GB och ger c:a dubbla speltiden. För HD-video finns HD-DVD och Blu-Ray DVD som rymmer 15 - 25 GB och då får plats med c:a 2 timmar HDTV. HD-DVD-spelare som kostar $500 kom under våren 2006. En europeisk version, HD-E1 kom i början av 2007. Här är detaljerad info om tillverkning av Blu-Ray DVD. Ett tredje format för HD-skivor, Versatile Multi-layer Disc (VMD), är på gång, här deras VMD White Paper. HD VMD kommer till Sverige hösten 2007. Den första inspelaren för HD-DVD, Toshiba RD-A1, släpptes i japan i juli 2006 och har digital HDTV-mottagare och 1 TB disk som kan lagra 130 timmar inspelad HDTV. Första inspelaren för Blu-Ray verkar bli AMEX DIGITAL M505-BDR. I Japan har Sharp släppt flera Blu-Ray-inspelare. HD-DVD kom igång tidigare än BluRay och HD-DVD har genomgående haft den bästa bildkvaliteten. Det beror troligen mest på att BluRay i början bara använde gamla MPEG-2 medan HD-DVD använde nyare VC-1. Efterhand försvann denna skillnad i bildkvalitet. Däremot är BluRay besvärligare och dyrare att tillverka, både vad gäller skivor och spelare. Det talade för HD-DVD som vinnare på sikt. År 2006 var HD-DVD klar vinnare, sålde 10 ggr mer än BluRay. Somliga trodde att HD_DVD redan vunnit slaget, men det var för tidigt att avgöra. I mitten av februari 2008 var kampen över, HD-DVD-lägret gav upp och BluRay vann. Här finns aktuella nyheter om HD-skivor. |
De kategorier inspelare som finns idag är:
Digital STB med hårddisk och DVD-inspelare kan man dock få via konceptet HTPC, Home Theatre Personal Computer. Det är en dator avsedd att vara ett mediacenter i hemmet och anpassad för detta med bl.a. tystare kylning. OS är vanligen Windows Media Center, Windows XP eller Linux. Man kan bygga en HTPC själv (men det är ej lätt och tänk på att TV-kort för USA resp. Europa är olika: skall ta emot ATSC/QAM- resp. DVB-T-standard för marksänd TV) eller köpa en färdig, t.ex. denna. Några HTPC-forum: Allt om TV, Min hembio. Jämfört med vanliga STB:er är HTPC:ns effektförbrukning vanligen större och risken för att maskar och virus lyckas ta sig in är också större. Man kan också behöva defragmentera filutrymmet regelbundet för att videon skall flyta utan ryck. Men man har stor flexibilitet att för låg kostnad uppgradera i takt med att nya krav ställs, t.ex. när HDTV går över från MPEG-2 till MPEG-4. Startkostnaden är dock högre. |
Hösten 2004 släpptes den första amatör-videokameran för HDTV,
Sony HDR-FX1E för
c:a 40000 kr. Det är en videokamera med mycket bra bild och
många finesser. Upplösningen är 1440*1080i = 1555200 pixlar.
Lagringsmedium är samma miniDV-kassetter som för SD.
Den utökade informationsmängden för HD får man plats med genom
att komprimera med MPEG-2-algoritm, detta format kallas
HDV.
Det är ingen familjekamera, då den är stor
och väger drygt 2 kg.
Mindre och billigare finns, t.ex. kom Sony HDR-HC1 i juli 2005, väger 0,68 kg och kostar 17000 kr. Våren 2006 kom Sanyo med en riktigt liten HD-videokamera (720p) för $800 (kan dock ej rekommenderas för inomhusbruk p.g.a. mycket låg ljuskänslighet). Sanyos aktuella efterföljare, Xacti VPC-HD1000, är fortfarande sämre än konkurenterna.
|
Sony släppte under hösten 2006
två nya modeller för AVCHD, HDR-UX1 som spelar in på DVD och HDR-SR1 på hårddisk,
båda kan utöver surroundljud från den inbyggda mikrofonen
med en trådlös mikrofon som tillbehör spela in ljud från denna på centerkanalen.
Båda har tyvärr bara 1440 pixlar per rad.
En efterföljare, Sony HDR-SR11, är
mycket kompetent,
inklusive inspelning av 5.1-ljud.
Första konsument-videokamera som
spelar in med full HD var
JVC Everio GZ-HD7 (tyvärr med
dålig bildkvalitet). Kanske
Hitachi DZ-BD7H har bättre bild, i varje fall verkar den vara full-HD
hela vägen. En videokamera för full-HD som fått
bra recensioner är
Canon HF10. Ännu bättre bild, framförallt i svagt ljus, har
Panasonic HDC-HS300.
Första amatörvideokameran med full-HD 1080p/60 verkar bli Samsung SC-HMX20C, borde vara idealisk för snabba rörelser (har t.o.m. 300 fps inspelning för slow motion-uppspelning, men då bara SD). Ej lämplig för svagt ljus. För bruk av halvproffs finns Sony HVR-Z1E, som är nästa samma kamera som HDR-FX1E men med fler finesser. I denna klass finns också HD-videokameror från Panasonic, JVC (1280*720p) och Canon.
Med 10 ggr högre pris finns ett antal äkta proffskameror för HDTV att tillgå, men även dessa är ofta begränsade till 1440 pixlar per rad, dock är HDCAM SR full HD. På väg är framtidens videokameror som klarar 1080p/50, d.v.s. 50 full-HD-bilder per sekund, t.ex. Grass V LDK 8000-serien eller Sony F23. |
Ett flertal program för videoredigering har nu stöd för redigering med HD-upplösning,
dock klarar de flesta bara HDV och ej AVCHD:
|
|
Videoredigeringsprogram kan leverera det redigerade resultatet på ett eller flera sätt:
|
|
Olika teknikerDet finns flera olika tekniska lösningar för att visa en TV-bild: bildrör (CRT, Cathode Ray Tube), Plasma, LCD (Liquide Crystal Display), RPTV (Rear Projection TV) och FPTV (Front Projection TV). De båda senare kan i stigande kvalitetsordning vara av typ LCD, DLP eller LCoS/ D-ILA, äldre är av typ CRT.Se även: Display Technology Shootout och THG:s utförliga beskrivning av plasma- och LCD-skärmar eller den mycket långa och vetenskapligt noggranna jämförelsen av CRT, plasma, LCD och DLP. Motsvarande noggranna utvärdering av LCoS är nu på gång. |
Snart kommer SED ( Surface-conduction Electron emitter Display), OLED (Organic Light Emitting Diode), FED ( Field-Emission Display, ganska lik SED och kommer snart), NED (Nano-Emissive Display, också lik SED; kallas även CNT, Carbon Nanotube Television ), TDEL (Thick Dielectric ElectroLuminescent Display), FLCoS och Laser-baserad TV. De nya teknikerna har antingen bättre bildkvalitet eller är billigare att tillverka (eller bådadera) än dagens TV-skärmar. |
| Mönsterinbränning är ett fenomen som kan drabba framförallt plasma-TV men även CRT-TV (och SED). Det är vanligen den kanal-logotyp som oftast finns uppe i ena hörnet som bränns in i skärmen om man tittar länge på en kanal och sen syns på alla kanaler. | Långvarig användning av TV:n för datorbruk eller spel är andra fall där mönster lätt bränns in. På nyare plasma-modeller blir inbränningen oftast inte permanent, men den kan ta många timmar innan den försvinner. Myrornas krig i några dygn brukar hjälpa. |
Mest naturtrogna färgåtergivning ger CRT, SED, LCoS och DLP. Plasma ger bra färger
och tydliga detaljer vid låga ljusnivåer men har sämre återgivning av höga ljusnivåer.
Med LCD är det tvärtom, de är dåliga på låga ljusnivåer (detaljer i
skuggor försvinner och mörka färger blir för mörka) men är bra på höga ljusnivåer.
I ett rum med mycket ljus fungerar LCD-TV bäst, då den har kraftigt
ljus och god reflexdämpning, medan i ett dunklare rum fungerar plasma-TV bättre då den sämre
svärtan för LCD-TV blir mer synligt.
Beroende på vad man tittar på och rummets belysning kan därför antingen LCD eller plasma
se bäst ut.
För att bedöma reflexdämpningen är det bäst att jämföra när skärmen är frånslagen. Den skall då vara så svart som möjligt även om det är ljust i rummet. Återspeglingen i skärmen av en lampa i rummet skall inte vara skarp utan diffus. De här egenskaperna skiljer sig mycket mellan olika fabrikat och modeller, jämför! Ju bättre reflexdämpning ju ljusare kan man ha i rummet utan att det stör bilden. |
Det finns nu LCD-skärmar med LED bakgrundsbelysning som har lokal ljusdämpning
(local dimming). Det ger mycket bättre svärta, lika bra som CRT, samtidigt som
ljusa ytor kan ha full styrka. Här en
beskrivning av local dimming.
Många nya TV-skärmar har LED bara i kanten. Dessa kan ej göra local dimming för bättre svärta men ger i stället extremt tunna skärmar. Den snabba produktutvecklingen för LCD, med bl.a. 100 Hz eller scanning backglight som dels tar bort rörelseoskärpa men även förbättrar detaljer i skuggområden och ger mycket bättre svärta, samt LED som backlight för utökat färgområde, gör att det mycket väl kan bli så att från år 2007 kommer LCD vara bättre än plasma i alla avseenden. Kanske lika bra som SED, som vid demo varit ledande för bra bildkvalitet. Kanske LCD t.o.m. blir bättre än SED. Till exempel i dagsljus, om SED inte har lika hög reflexdämpning som LCD kan ha och då blir grå i st.f. svart (tipsa mig om hur det är!)? LED backlight ger större färgområde än vad CRT, plasma och SED kan ge. På sikt, för att kunna utnyttja det större färgområdet, kommer det en ny färgstandard för TV och video: xvYCC. Medan HDMI ver 1.3 redan klarar xvYCC, kommer det att ta några år innan videokameror och TV-utsändningar gått över till xvYCC. |
|
| |
|
Det är speciellt vid sportutsändningar man märker att vid kraftig rörelse blir bilden suddig. Hur suddig varierar bl.a. med typ av bildskärm.
Rörelseoskärpa kan ha flera orsaker. Redan i videokameran skapar man
medvetet rörelseoskärpa, annars skulle man uppleva rörelsen
som ryckig. Om man t.ex. vill analysera ett golfslag kan man
exponera 50 delbilder per sekund men var och en under 1/5000-dels
sekund. Då kan man efteråt titta på bild efter bild utan oskärpa,
men spelar man upp slaget i normal fart ser det ryckigt ut.
Normal videoexponering på 1/50-dels sekund gör att golfklubban
blir suddig, men spelar man i normal fart ser rörelsen ut att flyta jämt.
När man talar om att en skärm, oftast LCD, har dålig rörelseskärpa
så är det suddighet utöver det som medvetet finns i insignalen.
|
För en LCD-skärm har tidigare den mesta suddigheten berott på att det tar för lång tid för pixlarna att ändra ljusstyrka. Skärmar med en responstid på 16 ms eller mer ger då släpsvansar efter ett rörligt föremål. Nyare skärmar har ofta en responstid på mindre än 8 ms och har inte detta problem. För plasmaskärm är fenomenet ett annat. Där kan skarpa kanter vid rörelse övergå till suddiga felfärgade områden. Det beror på att deras pixlar är antingen helt på eller helt av, och för att få alla ljusnivåer däremellan slås pixlarna på och av mycket snabbt så att det i genomsnitt blir rätt ljusnivå. Vid rörelse så hinner inte en del skärmar med att ge rätt medelvärde och det kan bli olika mycket fel för olika färger, därför kan man få färgade suddiga kanter vid rörelse. | |
|
| |
|
Men även om skärmen är snabb och visar en knivskarp bild så kan
ögat (hjärnan) uppfatta ett rörligt objekt som suddigt.
Det gäller både LCD och plasma men ej CRT. Det beror på att
bilden ligger stilla och visas hela tiden tills nästa delbild
kommer med objektet flyttat en aning. Ögat följer rörelsen,
ej delbilderna, och då uppfattas de stillastående delbilderna
som en suddighet.
|
Se x-t-diagramet ovan till vänster, som visar hur ett
punktformigt objekt som rör sig med konstant hastighet avbildas
på skärmen.
Ytterligare förklaring finns i
Aptura lighting technology. För CRT visas ett objekt i c:a 1 ms,
sen är det släckt i 19 ms innan det visas nästa gång.
Då ser ögat objektet i rörelse som skarpt, se diagrammet ovan till höger.
| |
| ||
|
Det man gör med "scanning backlight LCD" (en ny finess år 2006) är att man efterliknar CRT, d.v.s. en pixel är släckt den mesta tiden. Man låter pixlarna vara släckta 2/3-delar av tiden och får därmed ner den upplevda rörelseoskärpan till 1/3-del. I gengäld måste bakgrundsbelysningen vara 3 ggr starkare för att man skall uppleva samma ljusstyrka, men det går bra att göra. För att man inte skall se flimmer i bilden så måste man öka bildfrekvensen, Philips använder nu 75 Hz men för att inte trötta ögonen vore 100 Hz önskvärt. Man använder motion estimation (rörelseuppskattning) för att generera de extra bilderna. Det är svårt och blir aldrig 100% rätt, men tekniken har använts i många år och fungerar ofta bra. |
Dock kräver det kraftfull elektronik och första generationen snålade en del (gäller flera fabrikat), nyare generationer är bättre. Genom att bakgrundsljuset på dessa apparater kan styras får man som bieffekt möjlighet att bättre visa detaljer i skuggområden, något som LCD tidigare varit dålig på. Använder man LED som bagkrundsbelysning så får man utökat färgomfång och det blir lika bra som för CRT och SED (det blir t.o.m. bättre). I st.f. att styra bakgrundsljuset kan man alternativt enbart öka bildfrekvensen för att minska rörelseoskärpan, vid 100 Hz blir den halverad, vid 150 Hz bara en tredjedel som t.ex. denna JVC-prototyp. Flera fabrikat har nu modeller med 200 (240) Hz bildfrekvens, det minskar rörelseoskärpan till 1/4-del och blir då försumbar. | |
| En annan sak som kan ge rörelseoskärpa är brusreducering, om den inte uppför sig bra. Man ser ofta att en hårkalufs som är stilla är så tydlig att man ser enskilda hårstrå, sen sker en liten förflyttning och då blir kalufsen först utsmetad och utan tydliga detaljer för att strax bli tydlig igen. Såvida källan inte är mycket brusig borde hårstråna vara skarpa hela tiden. Det är vanligt att inställningen för brusreducering kan väljas som: från, svag, stark eller auto. Auto är det man normalt bör välja, det skall anpassa brusreduceringens styrka i proportion till hur mycket brus som kommer från källan, vilket är det man vill. |
Men det är inte alltid det fungerar som tänkt, ser
man beskriven rörelseoskärpa även för en bra insignal,
så slå ifrån brusreduceringen helt eller prova med läge svag.
Om rörelseoskärpan inte försvinner vid avslagen brusreducering, så är orsaken i st. dålig deinterlace (se nedan) och enda sättet att åtgärda det är att använda en yttre deinterlace-burk (tyvärr dyr) eller välja en annan skärm. |
| Om antalet pixlar på TV-skärmen ej är lika med källans, så skalar alla moderna TV-skärmar om bilden så att den passar. Men bilden blir något sämre om omskalning behövs. Minst bildförsämring får man om skalningen görs av chip från Silicon Optix Realta HQV/Reon VX eller Gennum:s VXP, en del andra kan ge ojämn text eller hackiga kanter. Även ett Faroudja-chip med Cortez- eller DCDi-teknik fungerar bra. Då CRT-skärmar inte är indelade i pixlar så behövs normalt ej omskalning, men om man ändrar linjeantalet (t.ex. vid PixelPlus) så behövs det. | En full-HD-TV (med 1920*1080 pixlar) borde ej behöva göra någon omskalning när man tittar på en 1080i HD-kanal. Men de flesta TV-apparater skalar upp bilden en aning (overscan) för att klippa bort den yttre delen av bilden. Detta förfarnade var önskvärt för en CRT-TV men är olämpligt för en platt TV. Köp inte en full-HD-TV som man inte kan slå av overscan på (0 % overscan, även kallat 1:1 pixel mapping). |
Alla TV-skärmar och projektorer, utom CRT-baserade, kan endast hantera en progressive signal (alla raderna ritas i ett svep). Då såväl DVD- som TV-signaler, utom 720p, är interlaced (först ritas udda sedan jämna rader), så måste alla sådana skärmar ha en de-interlace-funktion. Även detta kan göras mer eller mindre bra (kan ge suddig bild, ryckiga rörelser eller taggiga kanter), ovannämnda chip är de som gör det bäst. Denna artikel om videotester beskriver utförligt hur bra resp. dålig deinterlacing ser ut. Deinterlacing kan också göras i vissa DVD-spelare eller i en separat burk, vilket kan vara en lösning om skärmens deinterlace är dålig (vilket den nästan alltid är). |
Några förslag på bra deinterlace- och scaler-burkar
som klarar HDTV är
Lumagen VisionHDP,
DVDO iScan VP30,
cinemateq picture optimizer plus II with HDMI Upgrade,
Calibre Vantage-HD,
Algolith Dragonfly,
Pixel Magic Crystalio II,
Lumagen Radiance.
Alla dessa burkar är dock dyra, man sparar pengar på att köpa en skärm som har inbyggt någon av ovannämnda scaler/deinterlace-chip. Om man tittar på en signal i 720p-format slipper man de-interlace-störningar. På sikt hoppas TV-bolagen att de skall kunna sända i 1080p-format för att både få hög upplösning och visa rörelser utan de-interlace-störningar. Kanske inte så avlägset, 1080p påstås kräva mindre komprimerad bandbredd än 1080i. Det diskuteras att införa det till OS i London 2012. De flesta av ovanstående deinterlace-burkar kan ge ut 1080p-video. År 2007 kom spelare för HD-DVD och Blu-Ray samt Sony PlayStation 3 som kan ge 1080p-video. Så om skärmen kan ta emot det (ingår ej i krav för HD-Ready, men väl i HD-Ready-1080P) kan man i vissa fall få bättre bild, då ingen de-interlace behövs. |
| En del TV-skärmar kan rita upp bilden såväl 50 som 60 ggr per sekund beroende på källans bildfrekvens. Andra (t.ex. de flesta PC-monitorer) kan bara göra det 60 ggr per sekund. Det är sällan man ser detta nämnt i datablad, tyvärr (men t.ex. för denna monitor står det). Om man matar en sådan skärm med en Europeisk videosignal så klarar normalt inte de inbyggda kretsarna att omvandla bildfrekvensen utan att resultatet blir ryckiga rörelser. | Mycket irriterande! Syns tydligt på snabbt rullande text men även i många andra fall där det finns konstant rörelse. Flera av ovanstående scaler-burkar gör jobbet betydligt bättre än de kretsar som finns i TV-skärmen. Men absolut bäst är det om skärmen anpassar ritfrekvensen efter källan. |
LCD- plasma- och DLP-baserade skärmar har svårare att få rätt ljusstyrka
på pixlarna jämfört med CRT eller SED. Det ger brus i bilden,
ser ut som en grynighet som oroligt rör på sig, bilden ser mindre klar ut.
Många skärmar har möjligheten att man kan slå på brusreducering,
men det tar ej bort detta egengenererade brus utan bara brus
som finns i den mottagna signalen.
|
Nyare modeller med
10 - 16 i st.f. 6 - 8 bitars signalbehandling har oftast mindre problem
med egengenererat brus i bilden och även risken att få ränder på blå
himmel är borta.
|
|
Som testmaterial för att jämföra skärmar är tecknad film sämst,
där döljs alla brister och det ser alltid bra ut. Titta i stället
på direktutsändning
från SVT (kolla om ansikten ser naturliga ut), film (speciellt detaljer i skuggor) och
sport (kolla hur mycket suddighet som rörelse ger), jämför med en CRT-TV.
Titta även på Voom HD eller Astra HD för att se hur skärmen hanterar HDTV,
speciellt hur tydlig finstilt text är, jämför olika fabrikat av HDTV.
Nästan alla TV-skärmar levereras med en bildinställning som är felaktig. Vid en kort titt kan en TV med kraftigt ljus och färg verka bättre än en som är korrekt inställd, så den är lättare att sälja. Men en sådan bild blir man trött på. Man behöver alltså alltid göra justeringar för att få bra bild.
HQV Benchmark DVD (HD-DVD- och BluRay-versioner finns) är inte allsidig och kan ej användas för att ställa in skärmen utan testar speciellt hur bra skalning, deinterlace och brusreducering fungerar, vilket ej de andra testskivorna gör. Det är något man bör testa innan man köpt skärm för att välja fabrikat och modell med bästa egenskaper. Mer utförlig för detta ändamål är testskivan från TVblink.com (gratis). |
|
Betraktningsavstånd och bildstorlekFör att kunna se alla detaljer som finns i den utsända bilden får man inte sitta för långt från TV:n eller ha för liten skärm. För SD TV och 32-tums TV är max avstånd 3,3 m. För full HDTV 1920*1080 och 32 tum är det bara 1,3 m! För 1280*720 blir det 2 m. Vill man sitta på 3,3 m avstånd behövs en 85-tums full-HDTV eller 56-tums 1280*720-TV. Sitter man längre ifrån eller har mindre skärm så har man betalat för upplösning som man inte kan se (å andra sidan är idag en full-HD LCD inte dyrare än en som inte är full-HD). |
För andra storlekar och avstånd, se raderna under "Viewing Distances Based on Visual Acuity" i denna TV-avståndskalkylator. |
|
| |
|
För att få lång avskrivningstid på skärmen bör man
köpa en som är klar för HDTV. Den skall ha en egen
upplösning på minst 720 rader och ha 16:9-format, samt kunna ta emot
HD-formaten 1920*1080i/25, 1920*1080i/30, 1280*720p/50
och 1280*720p/60, samt SD-formaten 576i/25, 480i/30,
576p/25 och 480p/30 (ibland står det 50 och 60 i st.f.
25 och 30, men det menas detsamma ändå). Vidare måste
den ha antingen HDMI-kontakt eller DVI-kontakt med
HDCP-funktion och skall kunna ta emot samtliga ovannämnda
format denna väg. Skall även ha ingång för komponentvideo
som klarar dessa format.
En märkning är nu definierad för detta:
HD-Ready. (Tyvärr är det inget krav på antalet
pixlar per rad, man borde krävt minst 1280.)
Med detta är den troligen användbar i mer
än 10 år, annars vill man byta efter 1-3 år.
HD-Ready-logon garanterar bara att HDTV kan visas, det
behöver ej kunna tas emot (d.v.s. apparaten behöver ej innehålla
en mottagrare att ansluta en antennkabel till utan kan kräva
en yttre set top box, men se HD-TV-logon till höger).
|
Om skärmen är märkt med
HD-TV-logon (se logo ovan till vänster och höger) så innebär det
att den dels uppfyller HD-Ready-kraven och även har en HDTV-mottagare
som uppfyller kraven för Europeisk HDTV. Det innebär bl.a.
att den skall klara DVB-S2 (om det är en satellitmottagare) och
H.264/AVC-komprimering, ha komponent-anslutning och HDMI- eller
DVI-anslutning med HDCP-kryptering, klara upplösningarna 1280*720p/50
och 1920*1080i/25, ha elektrisk eller optisk utgång för digitalt ljud.
Nackdelen med en skärm med inbyggd mottagare är att de allra flesta
bara kan ta emot marksänd TV (och ofta bara de fria kanalerna),
behöver man mottagare för kabel-TV, satellit eller bredband har man
betalt för en mottagare man ej kan använda. Tillverkarna borde
göra TV-skärmar med mottagarna som plug-in-moduler så att man kunde välja
rätt mottagartyp.
Ingen av dessa logotyper är några kvalitetsmärken. De säger bara att skärmen kan ta emot och visa vissa signaler, men säger inget om hur bra den gör det. |
| CRT-TV är det äldsta och har normalt bäst bild. Men de kan ej göras större än 36 tum, och idag vill man gärna ha större bild för bättre biokänsla. CRT-TV har inga problem att visa snabba rörelser, de andra teknikerna ger ofta mer eller mindre suddig bild då. Vanlig CRT-TV ger ett visst flimmer i bilden, de med 100 Hz teknik är flimmerfria. PixelPlus eller motsvarande teknik, där man interpolerar fram nya linjer mellan de utsända, ger för vanlig TV-upplösning (SD-TV) en bild som ser naturligare ut utan linjestruktur och utan hackiga kanter. |
För CRT-TV är
Samsung Slim Fit WS-32Z308P en intressant utveckling
med grundare bildrör och möjlighet att ta emot HDTV
från yttre mottagare via YPbPr (men ej HDMI, så den är ej användbar
ihop med nya HDTV-mottagare för MPEG-4-avkodning). Samsung kommer
med andra CRT-TV baserade på
Vixlim som skall klara full HDTV, t.ex.
WS-32Z409 och den har HDMI. Philips kommer med
Cybertube+ SuperSlim (
Cybertube+ HD klarar HDTV, men det sitter nog inte i
Philips 32PW9551, som dock har HDMI-ingång). Generellt är en CRT-TV ej lämplig
som PC-skärm då den, i motsats till en CRT-monitor, har overscan (visar ej yttre
delen av bilden) och den klarar normalt inte en progressive signal som PC skickar.
| ||||||||||||||||||||||||||
|
|
| Plasma-TV var den första tekniken som kom för en stor TV på väggen. Pixlarna är relativt stora, vilken gör att det ej går att göra små plasma-TV, bara stora. Ljusstyrkan är hög, men avtar med tiden. Ger bättre svärta än LCD vid dunkel belysning. Vid kraftigt dagsljus ger reflexer i skärmen dålig svärta. Pioneer har i kommande modeller ett antireflexfilter som skall förbättra svärtan vid dagsljus. Plasma-TV har ofta haft problem med band eller ringar vid rörliga färggradienter. Effektförbrukningen varierar med bildens ljusstyrka, men värmeavgivningen kan bli stor, något att tänka på på sommaren. |
Finns nu med full HDTV-upplösning 1920*1080:
Pioneer PDP-5000EX. Från år 2007 trodde man att LCD-TV tar över med bättre bild
utom för de allra största storlekarna där de blir för dyra.
Men Pioneer har svarat med en ny generation skärmar, G8, och de full-HD
G8-modeller som börjar säljas hösten 2007 kan nog ingen LCD-TV slå
i prestanda, utom i fullt dagsljus. Och utvecklingen fortsätter,
plasma kommer att bli ljusstarkare, energisnålare och fortfarande billigare än LCD enligt
The Future Still Looks Bright for Plasma TVs.
| |||||||||||||||||||||||||
|
|
| LCD-TV är ännu tunnare än plasma-TV och har kommit starkt på senare tid. Kan göras hur små som helst men blir dyrare än plasma-TV vid stora storlekar. Hade i början problem med färgåtergivning och ger lätt släpsvansar vid snabba rörelser. Men det blir bättre för varje generation, de nyaste och mest sofistikerade modellerna är riktigt bra. Det börjar komma paneler med 8 ms eller kortare responstid. Det är dock oftast fortfarande problem med att detaljer i skuggområden försvinner eller får fel färg och snabba rörelser blir en aning suddiga. Se utförlig diskussion i: THG:s test av LCD-TV. Det skulle gå att rätta till om man hade kompletterat med en kalibrerad gamma-kurva, precis som för nya LCoS-TV, men jag har ännu inte sett eller hört talas om någon LCD-TV som har det. Kan liksom CRT användas som vardags-TV för många timmars tittande per dag. Nya modeller är på väg där lysröret ersatts av ljusdioder (LED) med bättre svärta, bättre färg och en livslängd på mer än 20000 timmar, bl.a. från Samsung och Sony. |
Det finns många modeller med full HDTV-upplösning 1920*1080 pixlar. Vanligt är också
100/120 Hz LCD tv, som sägs ge mindre
suddighet vid rörelse. Ett annat sätt att minska rörelseoskärpa är
Simulated Pulsed Driving, där bakgrundsbelysningen tänds och släcks
i svep över skärmen ungefär som elektronstrålen i en CRT. Philips kallar det
Aptura scanning backlight i sina ClearLCD-TV (på
42PF9831D är det tyvärr
ej aktivt vid HD-signaler).
Enligt
inslag i Rapport testas LCD-skärmar avseende döda pixlar och svärta
och tilldelas klass A (bäst), klass B eller klass C. De senare säljs
billigt, men ingenstans står att skärmen är dålig. Här en förteckning över
stora LCD-TV som säljs i sverige.
| |||||||||||||||||||||||||
|
|
| RPTV har funnits i många år men ej varit någon storsäljare. Bildkvaliteten har varit låg (gäller fortfarande för CRT-baserade RPTV), men har nu dramatiskt förbättrats till näst bäst (DLP- och LCoS/D-ILA-baserade). Jag tror på ett genombrott under 2005-2006. Kan göras mycket stora utan att priset ökar nämnvärt. Den begränsade livslängden på den dyra lampan (ca 2000 - 6000 kr) gör dock RPTV till ett olämpligt val om man tittar på TV många timmar per dag (om lampan kostar mer i kronor än antalet timmar den varar). |
Välj en modell vars skärm dämpar reflexer väl.
Se upp för modeller som böjer på räta linjer.
Håll utkik efter modeller med full HDTV-upplösning (1920*1080).
En modell med
många nöjda ägare är
Sony KDF-E50A11E, det har kommit en ny
version med full HDTV.
Nya modeller är på väg där
lampan ersatts av ljusdioder (LED) med
lägre strömförbrukning, bättre färg och en livslängd på mer än 20000 timmar, från bl.a.
Samsung,
NuVision,
m.fl.
Mitsubishi LaserVue använder laserljuskälla.
| |||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
Frontprojektor ger absolut bästa biokänslan, men kräver
mörkläggning
(men med
kommande dukar från Sony så fungerar
normal rumsbelysning, även
Mirage ger
stor kontrastförbättring, likaså
SuperNova från
DNP).
Är den billigaste apparaten för att få
stor bild. För TV- och videobruk skall man använda
speciella modeller för detta, ej sådana avsedda för
PC-display, de ger ej naturtrogna färger. De som baseras
på DLP eller LCoS/D-ILA ger bäst färger, LCD är ett snäpp sämre.
Här en aktuell
jämförelse av DLP och LCD.
Kräver duk eller en omönstrad grå eller vit tapet.
Den begränsade livslängden på den dyra lampan (ca 5000 kr)
gör att FPTV bara bör vara ett komplement till en vanlig TV.
De flesta DLP-projektorer har ett bildchip och ett färghjul, vilket för vissa personer kan ge en regnbågseffekt som är störande. Andra projektorer har tre bildchip, en för vardera röd, grön och blå. Kan ej ge regnbågseffekt, men i gengäld är det vanligt med konvergensfel, vilket gör att bilden ej blir optimalt skarp. För full-HD är därför av denna anledning en-chips DLP bäst. När det kommer LED-belysning i st.f. lampa för frontprojektorer ( är på väg nu) kommer man att slippa färghjul och regnbågseffekten försvinner också. Ännu bättre är nog projektor med laserljuskälla, men kommer nog inte förrän tidigast 2009. |
Det börjar nu komma projektorer med full HDTV-upplösning (1920*1080)
med priser från 35000 till 110000 kr.
Först var Sony med
VPL-VW100 sedan kom
Optoma HD81,
Marantz VP-11S1,
SIM2 HT3000,
hösten 2006 kom
Sharp XV-Z21000,
Cinetron HD-900,
Panasonic PT-AE1000U,
Epson TW1000,
BenQ W10000,
JVC DLA-HD1,
InFocus Play Big IN82,
Projectiondesign Action! M25,
Mitsubishi LVP-HC5000 och
Sony VPL-VW50,
Samsung SP-A800B,
Sony VPL-VW60
.
Av dessa har idag Sharp bästa svärta och skärpa, JVC är nästan lika bra.
Men f.n. är projektorer för 1280*720 mer prisvärda, de har sjunkit rejält i pris.
Även full-HD sjunker i pris, under 35000 kr finns t.ex.
Optoma ThemeScene HD80 och HD81,
Sanyo PLV-Z2000,
Epson EMP-TW2000 och TW 1000,
Mitsubishi HC6000, HC5000 och HC4900,
Infocus IN81 och IN82,
Benq W9000 och W5000,
Sony VPL-VW50, VPL-VW40 och VPL-VW60,
Panasonic PT-AE2000E,
JVC DLA-HD1,
Sony VPL-HW10
. Och för c:a 15000 kr kan man få bl.a.
Optoma HD800X, Infocus X10,
Epson EMP-TW980.
Nu även kring 10000 kr: Optoma HD200X.
| |||||||||||||||||||||||||||
|
|
| OLED kommer att ersätta LCD-paneler då de är tunnare, strömsnålare, snabbare och billigare att tillverka. Finns idag i små storlekar i digitalkameror och mobiler. Kommer efterhand att växa i storlek, väntas för TV-bruk år 2008. |
Möjligen hinner TDEL från
iFire före, då de siktar på
att komma ut med skärmar i storlek
30 - 45 tum år 2007. TDEL är inte strömsnåla men i
gengäld bättre lämpade än OLED för stora skärmar.
Både OLED och TDEL är på sikt avsevärt billigare att tillverka
jämfört med LCD eller plasma.
| |||||||||||||||||||||||||
|
|
| SED trodde man snabbt skulle ersätta CRT, plasma och stora LCD då den verkar ha alla fördelar. Exakt samma färgkvalitet och snabbhet som CRT men kan göras stora och tunna som plasma. Vid volymproduktion blir de billigare att tillverka än plasma och LCD. Väntades i handeln mars 2006 (och då vara dyra, 50 tum och 1920*1080) men i volym först 2007 (då avses de bli billigare än plasma). Tyvärr är de fördröjda, de första avsågs komma i slutet av 2007, men icke så. Nu är det eventuellt för sent, LCD-TV blir ständigt bättre och kanske har hunnit i kapp kvalitetsmässigt. Patenttvister och annat fördröjde SED fram till sommaren 2008, även om de nu tycks ha kommit runt patentproblemet. Troligen är SED död, företagen verkar satsa på OLED som nästa teknik. Även dess syskon FED är död. |
SED har
bättre bildkvalitet jämfört med dagens plasma och LCD.
Bra svärta ger
kontrast 100000:1, vilket är utomordentligt bra (men det gäller ej i dagsljus).
Den har ej som LCD problem med detaljer och färger i skuggområden
och ger ej suddig bild vid snabba rörelser.
Problemen som många plasma-TV har med band eller ringar vid rörliga färggradienter finns inte heller. Men troligen kommer den likt andra platta skärmar att rita upp bilden progressivt
(min gissning, kan vara fel, har ej sett uppgift om att den skulle kunna rita interlaced),
så eventuell dålig de-interlace kan ge bildförsämring.
Kan liksom CRT och LCD användas som vardags-TV för många timmars tittande per dag.
| |||||||||||||||||||||||||
|
|
|
Någon gång under 2007-2008 tror jag att min önske-TV kommer att dyka upp.
En som förenar det bästa från CRT, plasma och LCD. Det kan vara SED,
men då krävs att skärmen inte reflekterar dagsljuset lika mycket som CRT eller plasma,
så man slipper se svart som grått på dagen (på sommaren är det problem
även på kvällen).
| Om inte SED har tillräcklig reflexdämpning, så kan en LCD-TV eventuellt vara en kandidat för bästa TV. Här följer några krav jag skulle ställa. De flesta finns redan uppfyllda här och där i apparater från olika tillverkare, det gäller bara att få in allt i samma apparat och till rimligt pris. | |
|
Som komplement vill jag ju också uppgradera min frontprojektor från 1280*720 till full HDTV 1920*1080. |
|
En del av TV-skärmarna ovan har ingen inbyggd mottagare,
utan man behöver ansluta den med en sladd till en yttre
STB. Även en DVD-(in)spelare eller ev. dator behöver en anslutning till TV:n.
Videoanslutning kan göras på flera olika sätt:
| |
| Äldst är composite video, även kallat FBAS eller CVBS, där färg och svartvitt samsas på samma koppartrådspar. Ger den sämsta bilden, klarar ej HD-upplösning. |
|
| Ett snäpp bättre är S-video, även kallat Y/C eller S-VHS. Där har färg och svartvitt var sina koppartrådspar. Klarar ej HD-upplösning. |
|
| Riktigt bra blir det med 3 koppartrådspar, en för vardera rött, grönt och blått. Kallas RGB-anslutning. Kan i princip hantera HD-upplösning, men gör det vanligen inte. |
|
| En SCART-anslutning kan överföra composite och antingen RGB eller S-video, ibland omställbart. Klarar ej HD-upplösning. |
|
| Ännu bättre än RGB är komponentvideo, även kallat Y-Pb-Pr, Y-Cb-Cr, YCC, Y B-Y R-Y eller YUV. Den kan normalt även hantera HD-upplösning. |
|
| Denna kontakt, kallad VGA eller Dsub-15, överför en variant av RGB-signaler (benämnd RGBHV) för anslutning av en dator. Klarar HD-upplösning. |
|
|
Kontrollera om anslutningarna är in- eller utgångar! Alla ovanstående är analoga anslutningar. |
| För ljudet tillkommer ytterligare trådpar (analog stereo ingår i en SCART-kabel) enligt något av följande alternativ: | |
| Stereo (vänster och höger fram) analogt ljud. För analog överföring av mångkanalljud tillkommer ytterligare trådpar, t.ex. för 5.1-ljud: höger och vänster bak, center- och baskanal. |
|
| Elektriskt överfört (med koax-kabel) digitalt ljud. Kan hantera stereo såväl som komprimerat mångkanalljud. |
|
| Optiskt överfört (med fiberkabel) digitalt ljud. Kan hantera stereo såväl som komprimerat mångkanalljud. |
|
| Optisk eller elektrisk digital överföring av ljudet, kallat S/P-DIF, har likvärdig kvalitet och är att föredra framför analog anslutning p.g.a. mindre risk för störningar. Stereo överförs utan komprimering, mångkanalljudet är dock komprimerat. |
| För helt förlustfri överföring har det nu även kommit digital anslutning för bilden (och ljudet). Det ger en klarare bild, finstilt text blir lättare att läsa, subtila störningsmönster försvinner. | ||
Bäst är
HDMI
(High Definition Media Interface). En enda sladd, med en
kontakt som ej är stor, överför både ljud och bild digitalt
och för alla upplösningar, inklusive HDTV. Hanterar även
krypterade signaler, HDCP (High Definition Copy Protection).
Även mångkanalljud kan överföras
utan komprimering och låter därför renare och luftigare.
Datorer utan HDMI-utgång kan anslutas med en konverterkabel DVI-till-HDMI. Med början 2007 kunde man vänta sig att datorer och PC-monitorer har UDI-anslutning ( Unified Display Interface), men den kommer att vara bakåtkompatibel med HDMI och DVI (fast utan HDCP (?) och utan ljud). Men det verkar snarare bli en DisplayPort som kommer. För små apparater finns mini-HDMI i några olika varianter. HDMI version 1.3, som nu är vanlig, ger möjlighet till fler färger och fler ljudformat, mm. Skall man köpa en TV-skärm ser jag ingen anledning att kräva denna version, ingen mening med att överföra fler färger när dagens TV-skärmar inte ens korrekt kan återge alla färger i nuvarande HDMI. Men för en förstärkare med HDMI-ingång kan det vara bra med ver 1.3, då de nya ljudformaten ger större flexibilitet. Component har en utförlig förklaring hur de olika ljusformaten kan hanteras. Snart kommer InstPort HDMI, som ger växlingstid under en sekund. Och HDMI ver 1.4 håller på att definieras. |
| |
För enbart bildöverföring fungerar
DVI
(Digital Video Interface) med HDCP nästan lika bra,
men kontakten är klart större. Dock kan ibland
olika apparater ha kompatibilitetsproblem med DVI (HDMI är
bättre specificerad och bör inte ha sådana problem).
DVI är bästa sättet att ansluta en dator till en skärm.
Det som avses ovan är varianten DVI-D, som gör digital överföring.
Det finns också DVI-A för analog överföring (som VGA) samt DVI-I
som kan båda varianterna.
|
| |
| ||
|
Har man flera olika HDMI/DVI-källor, t.ex. STB, DVD-spelare, PC och spelkonsol,
och skärmen inte har tillräckligt många HDMI-ingångar, så kan man
skaffa en HDMI-växel (HDMI-switch). Billigast är en ej fjärrstyrbar, t.ex. denna
Hbb 4 in 1 ut HDMI-switch. Vill man ha fjärrstyrda HDMI-växlar gör
Gefen några av de bästa, men de är dyra.
Billigare är
Octava, men jag vet ej hur bra de är. Andra alternativ är
MonoPrice,
Belkin,
Cypress,
DisplayMagic,
QED,
Atlona,
Hama,
LINDY.
DigitalTVexperten har ett stort sortiment HDMI-utrustning.
Skall man skaffa sig en förstärkare kan man också välja en med HDMI-växel, finns bl.a. från Sony, Onkyo, Yamaha, NAD, Pioneer (flera har nu HDMI ver 1.3). Behöver man flera utgångar, för att mata t.ex.en TV och en projektor, finns det två grupper att välja mellan. Med en HDMI-splitter kan man mata samma bild till alla utgångarna. Vill man se olika källor på de olika utgångarna måste man ha en HDMI matrix switch. De är normalt dyrare än splitters, men SmartVM har en 4-in 2-ut som bara kostar $138. Notera att Octava HDMI42CS inte kan visa samma källa på båda utgångarna (medan Octava HDMI42MX kan det). |
HDMI-kontakten är för stor för att man skall kunna dra en färdig HDMI-kabel genom
vanliga installationsrör. Men en lösning är på väg, Audioquest har utvecklat
en kabel och HDMI-kontakt som man själv kan montera ihop efter dragningen.
Det finns också konvertrar som kan skicka HDMI över TP-kabel (dessa kan man själv kontaktera), t.ex. från Portta eller Kramer, m.fl. Snart kommer trådlös överföring av HDMI, borde vara perfekt för att ansluta en takprojektor eller en TV-skärm i rummet bredvid. Ett exempel är Philips SWW1800. Det finns standardisering på gång för högre överföringshastighet och bättre kvalitet genom att använda bandet på 60 GHz: dels WirelessHD och dels WiGig, kanske blir de kompatibla. Det är viktigt att TV-skärmen har anslutning för HDMI eller DVI+HDCP, annars riskerar man att bara se snö, svart skärm eller nedskalad upplösning när man vill titta på krypterade kanaler, även om man har betalt abonnemanget! Det gäller för PC-monitorer också, om man vill titta på HD-källor. |
|
|
|
Epost:
Jan.Engvald`at`ldc.lu.se
(byt `at` mot @). |
Sidan uppdaterad 101210 Till startsidan för Föredrag i Lund |
|
För
Nästan lika liten är
Det har kommit ett nytt komprimerings-format för HD-videokameror,
En mycket liten videokamera som spelar in med full HD är
Första full HD videokamera med utbytbara objektiv för halvproffs blir
